Intressanta diagram om socialtjänsten

I vårt urval av intressanta diagram har vi valt att presentera jämförelser mellan yrkesgrupperna i studien. Här presenteras därför inledningsvis några diagram om hur grupperna fördelar sig på kön, ålder, år inom socialtjänsten och på senaste arbetsplats.

I diagrammet nedan framgår att andelen män är mycket liten i samtliga grupper och är minst i biståndsbedömargruppen.
Visa diagram >>

När det gäller ålder finns flest yngre bland socialsekreterarna och bland cheferna finns en betydligt större andel som är 50 år eller äldre.
Visa diagram >>

Grupperna skiljer sig åt avseende antal verksamma år inom socialtjänsten. Socialsekreterarna har störst andel som har arbetet fem år eller mindre medan cheferna är kraftigt överrepresenterade bland dem som har arbetat 11 år eller längre, men även i gruppen övriga ser vi att så många som 68 procent har arbetat 11 år eller längre.
Visa diagram >>

Tittar vi på år på nuvarande arbetsplats framgår att andelen som har varit där kort tid (0-2 år) är störst i socialsekreterargruppen.
Visa diagram >>

Arbetsvillkor- arbetsbelastning, inflytande och stöd

Socialsekreterarna är den grupp där flest uppger att de mycket ofta inte hinner göra ett så bra arbete som de vill på grund av arbetsbelastningen. De som svarar att de ofta eller mycket ofta inte hinner göra ett så bra arbete som de vill på grund av arbetsbelastningen uppgår till 65 procent i socialsekreterargruppen, 62 procent bland biståndsbedömarna och 54 procent bland cheferna. I gruppen ”övriga” som alltså inte arbetar med renodlad myndighetsutövning ser situationen något bättre ut.
Visa diagram >>

På frågan om man får arbetsuppgifter utan att få de resurser som behövs för att utföra arbetet uppger 37 procent av socialsekreterarna, 34 procent av biståndsbedömarna och 30 procent av cheferna att det stämmer mycket bra eller helt.
Visa diagram >>

När det gäller inflytande att påverka arbetsmängden har biståndsbedömarna sämst möjligheter då 78 procent uppger att de sällan eller aldrig kan påverka mängden arbete. Motsvarande siffror för socialsekreterarna är 65 procent och bland cheferna uppger 59,5 procent att de sällan eller aldrig kan påverka mängden arbete.
Visa diagram >>

På frågan om närmaste ledning ger bra förutsättningar för utveckling i arbetet anser 25,9 procent av biståndsbedömarna, 29 procent av socialsekreterarna och 37 procent av cheferna att det stämmer mycket bra eller helt.
Visa diagram >>

När det gäller kollegialt stöd ser situationen bättre ut för socialsekreterare och biståndsbedömare jämfört med cheferna. I diagrammet redovisas svaren på frågan om kollegor är villiga att lyssna på problem som rör det egna arbetet.
Visa diagram >>

Onödiga och oskäliga uppgifter

I enkäten finns ett antal frågor om onödiga och oskäliga arbetsuppgifter. I tabellen nedan har vi valt att jämföra yrkesgrupperna avseende frågan om de har arbetsuppgifter som borde utföras av annan person eller yrkesgrupp. Endast cirka 20 procent av socialsekreterarna respektive biståndsbedömarna och 14,5 procent av cheferna uppger att de sällan eller aldrig har sådana uppgifter.
Visa diagram >>

Att onödigt pappersarbete tynger och försvårar arbetet upplevs i högst utsträckning i socialsekreterargruppen. 55 procent av socialsekreterarna, 35 procent av biståndsbedömarna och 39 procent i chefsgruppen uppger att arbetet försvåras av onödigt pappersarbete i hög grad eller mycket hög grad. Motsvarande siffra i gruppen övriga är 29 procent.
Visa diagram >>

På frågan om bristfälligt administrativt stöd försvårar arbetet är situationen minst fördelaktig i chefsgruppen. Bland cheferna svarar 56 procent att bristfälligt administrativt stöd försvårar arbetet i hög eller mycket hög grad. Motsvarande siffror för socialsekreterare är 51 procent, för biståndsbedömare 43 procent och gruppen övriga 36 procent.
Visa diagram >>

Styrning och kommunikation i organisationen

I enkäten finns flera frågor om styrning och kommunikation i verksamheten. När det gäller relationen till politikerna frågar vi om i vilken grad politikernas prioriteringar styr verksamhetens arbete. I diagrammet nedan framgår att politikernas prioriteringar styr i hög grad.
Visa diagram >>

När det gäller frågan om det finns en dialog mellan profession och politiker för att matcha resurser med de krav som verksamheten möter svarar dock ganska få att så är fallet i hög grad.
Visa diagram >>

Det framgår också att socialsekreterare, biståndsbedömare och chefer upplever att det finns brister vad gäller kommunpolitikernas ansvarstagande för de kvalitetsnivåer som är möjliga utifrån de resurser som verksamheten får.
Visa diagram >>

När det gäller frågan om budgeten ger utrymme att bevilja insatser utifrån professionella bedömningar svarar 39 procent av socialsekreterarna, 34 procent av biståndsbedömarna och 30 procent av cheferna att så inte är fallet. Cirka 40 procent i alla tre grupperna anger att budgeten ger detta utrymme i viss mån och en mindre andel i alla tre grupperna anser att budgeten medger professionella bedömningar i hög grad.
Visa diagram >>

En annan intressant och viktig fråga handlar om vilka signaler organisationen sänder gällande vikten av att framstå som bra eller att göra bra. Det vill säga är organisationen mer mån om sin image än om vad man egentligen åstadkommer? Vi ställde frågan: I min organisation upplever jag det som att det är viktigare att det ”ser bra ut” i verksamhetsbeskrivningar än att vi gör ett bra arbete på riktigt. I diagrammet framgår att endast 28 procent av socialsekreterarna respektive 27 procent av biståndsbedömarna svarade nej på den frågan. Motsvarande siffra för cheferna är 54 procent.
Visa diagram >>

En fråga som rör kvaliteten på dialog och kommunikation i organisationen är huruvida man upplever att personalen uppmuntras att göra sin röst hörd när den är missnöjd över beslut som rör avdelningens arbete. Här kan vi se att chefernas staplar fördelar sig helt motsatt i jämförelse med övriga grupper. Betydligt fler chefer anser att personalen uppmuntras att göra sin röst hörd medan fler i övriga grupper anser att så inte är fallet.
Visa diagram >>

På frågan om man öppet kan diskutera kvalitetsbrister i verksamheten svarar 18,8 procent av socialsekreterarna, 20,5 procent av biståndsbedömarna och 42 procent av cheferna att det stämmer mycket bra eller helt. Svarsmönstret i gruppen övriga liknar biståndsbedömares och socialsekreterares svar.
Visa diagram >>

På frågan om det finns tolerans för olika åsikter i organisationen svarar 21,1 procent av socialsekreterarna, 23,7 procent av biståndsbedömarna och 42 procent av cheferna att det stämmer mycket bra eller helt. Även här liknar svarsmönstret i gruppen övriga biståndsbedömares och socialsekreterares svar.
Visa diagram >>

Vi har också ställt frågan om det finns risker med att framföra kritiska synpunkter till chefer på så sätt att det kan försämra ens ställning. I diagrammen framgår att 60 procent av cheferna uppger att det inte alls finns några sådana risker medan 42 procent av biståndsbedömarna och 40 procent av socialsekreterarna uppger att det inte alls finns sådana risker.
Visa diagram >>

Organisationsklimat

I enkäten har vi ställt ett antal frågor som mäter upplevelser av organisationens attityder och förhållningssätt vad gäller arbetsmiljöfrågor, de anställdas hälsa och välbefinnande och värde för organisationen. Vad gäller frågan om ledningen agerar som om de var mån om att behålla sin personal är socialskreterares och biståndsbedömares uppfattningar relativt samstämmiga och pekar på stora brister i detta avseende. I chefsgruppen finns en större spridning.
Visa diagram >>

Liknande bild ser vi när det gäller frågan om ledningen är mån om att försöka skapa en god arbetsmiljö då det är endast cirka 15 procent i socialsekreterargruppen och 15 procent bland biståndsbedömarna som tycker att det stämmer mycket bra eller helt.
Visa diagram >>

Relation till organisationen

I enkäten ställer vi ett antal frågor som mäter organisationsengagemang. En fråga handlar om huruvida man inför vänner och bekanta berättar att den egna organisationen är ett bra ställe att arbeta vid. Av diagrammen framgår att andelen som tycker att det stämmer mycket bra eller helt uppgår till 18,4 procent i socialsekreterargruppen, 20,4 procent bland biståndsbedömarna och 43 procent bland cheferna. I gruppen övriga är motsvarande siffra 19,6 procent.
Visa diagram >>

En annan fråga som mäter organisationsengagemang är om man upplever att organisationen inspirerar en till att göra sitt bästa. Andelen som tycker att det stämmer mycket bra eller helt är endast drygt 10 procent i samtliga grupper utom i chefsgruppen där motsvarande siffra är 37 procent.
Visa diagram >>

Tankar på att sluta

Den höga personalomsättningen bland socialsekreterare har under det senaste året fått en stor massmedial uppmärksamhet och i enkäten finns också ett antal frågor som mäter intentioner att lämna sin arbetsplats. Andelen som uppger att det stämmer mycket bra eller helt att de känner för att säga upp sig uppgår till 24,6 procent av socialsekreterarna, 21,6 procent av biståndsbedömarna, 12,9 procent av cheferna och 13,1 procent i gruppen övriga.
Visa diagram >>

Andelen som uppger att det stämmer mycket bra eller helt att de skulle avsluta sin nuvarande anställning om de hittar ett nytt arbete uppgår till 32 procent i socialsekreterargruppen, 31,9 procent av biståndsbedömarna, 18,9 procent av cheferna och 20,3 procent i gruppen övriga.
Visa diagram >>

Hälsa och välbefinnande

En god sömn är viktigt för återhämtningen. På frågan om man har haft svårt att sova de senaste månaderna på grund av tankar på jobbet är det ungefär 25 procent i samtliga grupper som uppger att det sker ofta eller mycket ofta. I gruppen övriga är det färre som ofta har sömnsvårigheter på grund av tankar på jobbet.
Visa diagram >>

Andelen som uppger att de ofta eller mycket ofta känner sig utvilade och återhämtade när arbetet börjar på morgonen är 31 procent av socialsekreterarna, 37 procent av biståndsbedömarna, 50 procent av cheferna och 46 procent i gruppen övriga.
Visa diagram >>

Andelen som uppger att de ofta eller mycket ofta är så trötta efter arbetet att det är svårt att ta sig för något uppgår till 55 procent i socialsekreterargruppen, 50 procent bland biståndsbedömarna, 48 procent bland cheferna och 47 procent i gruppen övriga.
Visa diagram >>

När det gäller svårigheter att släppa tankarna på arbetet efter arbetsdagens slut är det socialsekreterare och chefer som är värst drabbade. 36 procent i båda grupperna uppger att de ofta eller mycket ofta har svårt att släppa tankarna på arbetet. Motsvarande siffra i biståndsbedömargruppen är 31 procent och 23,3 procent i gruppen övriga.
Visa diagram >>

Våld och hot

I enkäten finns också en fråga om man under de senaste två åren har varit utsatt för våld eller hot om våld i sin yrkesutövning. I diagrammet framgår att så stora andelar som cirka 30 procent i grupperna chefer, biståndsbedömare och övriga har erfarit detta i gång eller fler. Än vanligare är detta bland socialsekreterare där 43 procent har varit utsatt för våld eller hot om våld.
Visa diagram >>