Intressanta diagram om skolledare

Jämförelser mellan 1992 och 2012

1992 var majoriteten av skolledarna som besvarade enkäten män, 71 procent, jämfört med 29 procent kvinnor. 2012 är fördelningen nästan den omvända; 64 procent av skolledarna som besvarat enkäten är kvinnor och 36 procent män.
Visa diagram >>

Vad gäller inflytande på beslut på enheten har det för manliga skolledare skett en viss försämring, för kvinnliga skolledare är skillnaden mindre.
Visa diagram >>

Men om man istället ser till inflytande i termer av att kunna skjuta upp någon uppgift, vid exempelvis en oväntad arbetsbelastning har det skett en mycket tydlig försämring för både manliga och kvinnliga skolledare.
Visa diagram >>

1992 instämmde närmare hälften av skolledarena helt i att det fanns möjlighet att prata om svårigheter med närmaste chef, 2012 är det 27 procent som instämmer i detta.
Visa diagram >>

Jämförelse av svar beroende på skolans driftsform

Konkurrensen om elever upplevs av skolledare som störst i friskolor inom koncern och minst bland skolledare i kommunal skola.
Visa diagram >>

Stödet från medarebetare varierar beroende på driftsform. Skolledare i kommunala skolor rapporterar mindre av detta stöd än skolledare som arbetar i friskolor.
Visa diagram >>

Det finns skillnader i hur mycket tid som finns för att ge personalen den uppmärksamhet som behövs, även här rapporterar skolledare i friskolor om bättre förhållande än skolledare i kommunala skolor.
Visa diagram >>

Resurser för att kunna utföra arbetet på ett tillfredsställande sätt varierar mellan skolornas driftsformer, enligt skolledarnas svar. Kommunala skolor har i mindre utsträckning tillräckliga resurser.
Visa diagram >>

Elevernas behov

Det finns skillnader avseende hur skolledarna upplever att eleverna får sina behov tillgodosedda nu jämfört med tidigare. Försämringar rapporteras framföra allt från dem som arbetar i skolor där majoriteten av eleverna har en mycket svag socioekonomisk bakgrund.
Visa diagram >>

Skolledare tyngs av orgnisationens probelem i skolor som saknar elever jämfört med skolor som har högt söktryck till elevplatserna.
Visa diagram >>

Stress och välbefinnande

Fler kvinnliga skolledare än manliga rapporterar att de ofta har dagar då de har en ständig känsla av att vara uppvarvade, 18 procent av kvinnorna jämfört med nio procent av männen angav att de ”nästan jämt” har en sådan känsla.
Visa diagram >>

En jämförelse av skolledare och biträdande chefer visar att skolledaren är mer pressad och har svårare att slappna av.
Visa diagram >>

Betyder söktrycket till skolan något för hur stressade skolledarna är? Bland de skolledare som har lågt söktryck är det 27 procent som känner sig uppvarvade nästan jämt, jämfört med 10 procent av skolledarna i skolor som har kö.
Visa diagram >>