Intressanta diagram om lärare

Styrformer i kommunalt och privat drivna skolor

Skiljer genomslaget av olika former av styrning beroende på skolans driftsform, det vill säga mellan kommunalt drivna skolor och friskolor?

Som förväntat rapporterar lärare i friskolor som ingår i koncern mer av konkurrens om elever, medan lärare i kommunala skolor rapporterar minst av detta.
Visa diagram >>

I frågan om ett stort elevintag prioriteras var skillnaderna mindre mellan lärare i kommunala skolor och friskolor i koncern – här är det friskolor i annan driftsform (kooperativ, stiftelse etcetera) där detta prioriteras minst.
Visa diagram >>

Lärargruppens inflytande på hur verksamheten organiseras varierar i skolor med olika driftsform. I friskolor som drivd som stiftelse eller kooperativ är detta inflytande störst, 26 procent av lärarna menar att detta finns i mycket hög grad, jämfört med lärare i kommunala skolor där motsvarande värde är sju procent.
Visa diagram >>

Driftsform har ett samband med hur lärarna upplever att verksamhetens ekonomi bidrar till svåra avvägningar i arbetet. Vanligast är detta bland lärare i kommunala skolor och minst vanliga i friskolor som drivs som stiftelse eller kooperativ.
Visa diagram >>

Jämförelser mellan lärarenkäter 1992 och 2012

Hur besvarar lärarna frågor om inflytande, krav och stöd 1992 och 2012? Här är den korrekta jämförelsegruppen högstadielärare och gymnasielärare, eftrsom det var den gruppen som besvarade enkäten 1992. Men analysen visar att resultaten gäller även om man ser på alla som besvarar frågorna 2012, eftersom skillnaderna mellan lärare i olika skolformer är små i jämförelse med hur stora skillnaderna är mellan resultaten från 1992 och 2012.

Inflytande i arbetet fångas av frågan om det finns tillräckliga möjligheter att diskutera och påverka uppläggningen i stort av det egna arbetet. 1992 svarade 58 procent av de SACO-anslutna lärarna att så var oftast fallet. Dessa jämförs med högstadie- och gymnasielärare som besvarat enkäten 2012 då 33 procent svarade att det oftast var fallet. I diagrammet där alla som besvarat enkäten 2012 är med är svarsmönstret detsamma.
Visa diagram >>

Krav i arbetet fångas här av frågan om det finns så många uppgifter att det inverkar på möjligheterna att arbeta effektivt. 1992 svarade tre procent av högstadie-/och gymnasielärarna att så oftast var fallet, 2012 är andelen 27 procent.
Visa diagram >>

Möjligheten att använda sin högsta kompetens i arbetet har minskat över tid. 1992 var det 16 procent som rapporterade att så oftast var fallet, jämfört med fem procent 2012.
Visa diagram >>

För påståendet att det är möjligt att prata om svårigheter i arbetet med närmaste chef har svarsmönstret förändrats tydligt sedan studien 1992. Då var det 43 procent som svarade att påståendet att det stämde helt, att detta var möjligt. I studien 2012 var motsvarande andel 18 procent.
Visa diagram >>

Rättvis lön

Att lönen uppfattas som rättvis i förhållande till den egna kompetensen var vanligare bland respondenterna i 1992 års studie. Då ansåg 48 procent att den inte alls var rättvis. Motsvarande andel 2012 är 75 procent.
Visa diagram >>

Det finns avsevärda skillnader i hur lärarna uppfattar lönesättningen i olika delar av landet. Medan lärarna i Norrbottens län i låg utsträcckning uppfattar lönesättningen som godtycklig, är andelen som tycker att så är fallet betydligt vanligare i grannlänen.
Visa diagram >>

Lärare i kommunala skolor rapporterar om ett större godtycke i lönesättningen än lärare i friskolor.
Visa diagram >>

Onödiga och oskäliga uppgifter

Omfattningen av uppgifter som framstår som onödiga eller oskäliga varierar i svaren från lärare i olika län. I tabellerna nedan har vi valt att jämföra lärarnas svar från Stockholms län, Södermanlands län, Dalarnas län och Norrbottens län.

Att onödigt pappersarbete tynger och försvårar arbetet sker i högst utsträckning i Stockholms län och är minst förekommande i Norrbotten.
Visa diagram >>

På frågan om brist på assistans av stöd-/eller speciallärare i klassrummet försvårar arbetet är detta mest försvårande bland lärare i Dalarna och minst i Norrbotten.
Visa diagram >>

Om vi istället väljer att se på skolform och vad som tynger och försvårar arbetet för lärarna här finner vi att onödigt pappersarbete är något besvärligare för lärare i högstadiet jämfört med gymnasielärare som tyngs av detta i mindre utsträckning.
Visa diagram >>

Vad gäller brist på assistans i klassrummet är rapporterna från lärare i låg-, mellan- och högstadium ganska samstämmiga. Den skolform som avviker är gymnasielärarna som rapporterar att detta försvårar arbetet i mindre utsträckning.
Visa diagram >>

Hälsa och välbefinnande

Trötthet efter arbetet har ökat sedan 1992. Då var det nio procent av de SACO-anslutna lärarna som svarade att de ofta var så trötta efter arbetet att de inte orkar ta sig för något. I studien 2012 var motsvarande andel 33 procent.
Visa diagram >>

Kvinnliga lärare rapporterar i högre utsträckning än manliga att de är så trötta efter arbetet att de inte orkar ta sig något för.
Visa diagram >>

I skolor där majoriteten av eleverna har en mycket svag socioekonomisk bakgrund är det en större andel av lärarna som är så trötta att de inte orkar ta sig något för efter arbetet, jämfört med lärare i skolor med elever från mer välbeställd bakgrund.
Visa diagram >>

I skolor med elever med stark socioekonomisk bakgrund är lärarna mer utvilade och återhämtade när de kunnat vila upp sig ett par dagar jämfört med lärare som undervisar ekonomiskt mindre starka grupper.
Visa diagram >>